Att skapa djupare relationer har inte alltid varit enkelt för mig, men en insikt har hjälpt mig: det som till en början kan kännas som att man sviker andra, kan i slutändan visa sig vara en god gärning för alla parter. Under lång tid kändes det som om jag hade för många vänner att hantera. Det var som om varje vän drog i mig och förväntade sig att jag skulle spendera tid med dem. Deras planer krockade gång på gång, och jag stod där, villrådig och oförmögen att säga nej. Jag ville inte såra någon.

Att prioritera egentid för att minska stress och öka välmående

Mönstret fortsatte trots att jag ofta kände att jag egentligen bara ville vara med mig själv istället för att socialisera. Men mina people-pleasing-tendenser gjorde att jag ignorerade den känslan,  eftersom jag tänkte att det var bättre att vara för social än för lite, för att försäkra mig om att behålla mina vänner. Innerst inne var jag rädd för att stå ensam om jag sa nej.

Så småningom blev detta en källa till besvikelse och frustration. Mina vänner, som räknade med mitt sällskap, blev besvikna när jag inte kunde närvara. Samtidigt kände jag en gnagande ångest över att ha avvisat egentid och självomsorg – stunder jag egentligen behövde för att vårda mina intressen och mål.

Till slut började jag ofta klanka ner på mig själv för att inte fullfölja mina mål. I många fall slutade det med att jag gav upp mina ambitioner, eftersom jag tänkte att tiden inte räckte till. Detta minskade både min känsla av mening i livet och mitt självvärde.

Paradoxalt nog, ju mer social jag var, desto ytligare blev mina relationer. Det jag inte förstod då var att vår förmåga att älska andra står i proportion till hur mycket vi älskar oss själva. Om jag hade haft modet att säga nej oftare hade jag kunnat ägna tid åt det som höjer min självuppskattning, vilket skulle ha gjort det lättare att uppskatta andra.

Hur people-pleasing kan försvaga dina vänskapsband

När vi följer våra egna viljor upptäcker vi oss själva och känner lättare igen människor med liknande värderingar och intressen. Detta fungerar som en magnet för att dra till oss meningsfulla och djupa relationer, där vi slutar ”umgås bara för att umgås” med rädsla som håller ihop oss, och istället låta kärlek föra oss samman.

Om vi ständigt går med på andras viljor på bekostnad av våra egna, eliminerar vi inte bara våra egna magiska stunder utan även andras – stunder där båda parter annars kunnat finna meningsfulla kopplingar på annat håll. Att låta rädsla styra vilka vi borde umgås med riskerar att skapa ytliga relationer där man relaterar till människor mellan sinnen, snarare än mellan hjärtan.

Ska man alltid prioritera sig själv först?

Det är i princip omöjligt att hitta människor som exakt liknar en själv i alla dimensioner av värderingar och intressen. Detta innebär kompromisser och ibland även uppoffringar. Det viktiga är att kunna prioritera sig själv och sätta hälsosamma gränser, baserat på vilka kompromisser och uppoffringar man är villig att göra i olika relationer. I respektfulla och kärleksfulla relationer innebär detta ömsesidiga kompromisser och uppoffringar som i slutändan inte känns som en kostnad, eftersom värdet av att vara tillsammans gör mödan värd.

Det handlar om att ha ett förhållningssätt där man prioriterar sig själv, men ändå är öppen och flexibel för andras behov. Jag såg ett inlägg på Tiktok där någon sa att det handlar om en 60/40 fördelning, där båda ger 60 och ändå får lika mycket.

Om du vill påbörja din resa mot att prioritera dig själv är du varmt välkommen att utforska individuell terapi med mig. Denna terapi är utformat för detta ändamål och kan dessutom anpassas efter dina specifika behov och mål.

————————————————————————————————————————————————————————————————————————————————-

Jag är EFT advanced practitioner, inre barn-terapeut och breakthrough coach. Mitt uppdrag är att stötta andra i att leva ett mer glädjefyllt liv med ökad självsäkerhet genom att omfamna de imperfektioner som håller oss tillbaka.